Våra ostron

Ostrea Edulis

Det råder en ostrontrend i Sverige. Mellan åren 2002 och 2009 har den svenska importen av ostron ökat med 1100 procent, från 30 ton till 350 ton.

Ostrontrenden ligger helt rätt i tiden. Det finns knappast något miljövänligare fiske än ostronfisket. Dessutom är ostron rena hälsokosten: fettsnåla, men rika på proteiner, vitaminer och mineraler.
Ostron är en delikatess med långtgående historiska anor. Redan stenåldersmänniskan åt ostron. 

På den tiden fanns gott om ostron på den svenska västkusten. Arkeologer har hittat mängder av ostronskal i kökkenmöddingar (köksavfall) från såväl sten- som bronsåldern.  Orsaken var att det rådde närmast medelhavsklimat i de södra och mellersta delarna av Sverige.

Ostron var populärt också bland vikingarna, även om de allra tuffaste lär ha klagat över att ostron var en ovärdig rätt för slagskämpar. Även kända personligheter som Napoleon, Konfucius och Casanova påstås ha varit storkonsumenter av ostron.

Ostron från den svenska västkusten levererades till de svenska och danska hoven under 1600-talet och framåt. Under 1800-talet fiskades så mycket att ostronbestånden riskerade att försvinna. En åtgärd för att reglera fisket var att införa minimistorlek vid fångst.

I Sverige var ostron en självklarhet under första halvan av 1900-talet. På stadshotellets meny förekom ostron lika ofta som smör, ost, sill och strömming.

Även om vi svenskar oftare äter ostron så är fransmännen ändå världens största ostronkonsumenter. De äter drygt 30 ostron per person och år.

Crassostrea gigas

Sedan några år tillbaka plockas det även av det vilda beståndet av den invasiva arten Stillahavsostron eller Japanskt Jätteostron. Detta är en art som etablerade sig i Sverige och Norge 2006. Detta anses vara ett viktigt arbete då vi dels vill skydda vår inhemska art, dels använder en resurs som finns här istället för att importera från andra länder.
I Sverige får inte Stillahavsostron odlas, men utanför Skandinavien, är detta den art som odlas mest. Stillahavsostron har under de senaste 10-15 åren spridit sig alltmera längs hela västkusten och förökar sig okontrollerat genom befruktning i den fria vattenmassan. De tar över både stränder och naturliga ostronbankar för vårt inhemska platta ostron. De ostron som ligger på grunt vatten fryser ihjäl och successivt bildas vassa och koralliknande ytor på allt fler ställen. De växer även på bryggor, berg och båtar.
Det är viktigt att skatta av det vilda beståndet med tanke på detta och att samtidigt använda en hållbar resurs som nu finns här. Detta för Sverige nya ostron innebär både utmaningar och möjligheter. Ur ett biologiskt perspektiv kan ostronen bidra med förbättrad vattenkvalitet och ökad biodiversitet, men beståndet måste gallras hårt för att hållas under kontroll.